Så har den tiden på året infallit då hela landet verkar inträda i en kollektiv psykos - årets nationella melodifestivalcirkus har dragit igång.
Jag vill ju inte vara sämre utan ger er här mitt bidrag till schlagergalenskapen (och ber redan nu om ursäkt för hur löjligt lång den här posten blir). Eftersom jag är en missantrop som tycker att allt var bättre förr(nej, inte allt, jag vet, men det är lättare att vara kategorisk), definitivt anser att publiken inte ska bestämma samt att riktig schlager nästan alltid är bäst på franska så anser jag att man helt bör hoppa över tävlingen numera.
Istället sammanställer jag här sexton av mina personliga favoriter ur den internationella tävlingens historia till er förnöjelse. Så när eurovisionssuget sätter in så har ni allt ni behöver samlat på ett ställe. Låtarna är inte rangordnade utan presenteras kronologiskt. Håll tillgodo och sjung gärna med!
1959 är mitt första nedslag. Här får vi frossa i Nederländernas eminenta bidrag Een Beetje framfört av Teddy Scholten.
Redan året efter finner vi min nästa favorit och tillika det årets vinnare. Tom Pillibi framförd av Jacqueline Boyer för Frankrike.
Poupee De Cire, Poupee De Son tävlade för Luxemburg och vann 1965. France Galls framförande är verkligen helt lysande.
Sandie Shaw med Puppet on a String 1967 (japp, hon tävlade för Storbritannien och hon vann), min familj måste ha hatat den här låten när jag växte upp. Jag spelade den om och om igen...
Sverige finns faktiskt med på min lista i form av sitt bidrag 1968. I all sin underbara töntighet så är Claes-Göran Hederströms Det Börjar Verka Kärlek, Banne Mej det bästa bidraget vi någonsin har tävlat med enligt mig.
Oh, 1971 gav oss en låt som människor som förfestar hemma hos mig tvingas höra på minst en gång. Monacos Severine framför den svängiga visan Un Banc, Un Arbre, Une Rue.
Luxemburg, 1972, Vicky Leandros sjunger Après toi, mums.
1973 och ännu en låt som tävlat för Luxemburg. Den här gången är det Anne-Marie David som sjunger så att nackhåren reser sig, låten heter Tu te reconnaîtras.
L'oiseau et l'enfant är ett sant mästerverk, en visjuvel även utanför eurovisionsramen. Den gav Frankrike segern 1977 och introducerade mig för Marie Myriams röst.
1979...Hallelujah...Gali Atari and Milk & Honey...mums
Telex album gick varmt hemma hos min mamma och mig sommaren 1980, den här låten borde ha vunnit.
1983 ger oss två låtar som jag älskar. Dels vinnaren Corinne Hermès som tävlade för Luxemburg med låten Si la Vie Est Cadeau och dels Isreals bidrag som introducerade mig för Ofra Haza (låten heter Chai).
Belgien gav mig nästa bloss i mitt eurovisionsfyrverkeri i form av Sandra Kim med den livsbejakande låten J'aime la vie (1986).
Shir Habatlanim från 1987 års upplaga av tävlingen är en favorit i kategorin så fånig att den är helt oemotståndlig...
Sist, men inte minst ger jag er 80-talets bästa schlagerballad... Schweiz, Celine Dion och Ne Partez Pas Sans Moi.
Jag vill ju inte vara sämre utan ger er här mitt bidrag till schlagergalenskapen (och ber redan nu om ursäkt för hur löjligt lång den här posten blir). Eftersom jag är en missantrop som tycker att allt var bättre förr(nej, inte allt, jag vet, men det är lättare att vara kategorisk), definitivt anser att publiken inte ska bestämma samt att riktig schlager nästan alltid är bäst på franska så anser jag att man helt bör hoppa över tävlingen numera.
Istället sammanställer jag här sexton av mina personliga favoriter ur den internationella tävlingens historia till er förnöjelse. Så när eurovisionssuget sätter in så har ni allt ni behöver samlat på ett ställe. Låtarna är inte rangordnade utan presenteras kronologiskt. Håll tillgodo och sjung gärna med!
1959 är mitt första nedslag. Här får vi frossa i Nederländernas eminenta bidrag Een Beetje framfört av Teddy Scholten.
Redan året efter finner vi min nästa favorit och tillika det årets vinnare. Tom Pillibi framförd av Jacqueline Boyer för Frankrike.
Poupee De Cire, Poupee De Son tävlade för Luxemburg och vann 1965. France Galls framförande är verkligen helt lysande.
Sandie Shaw med Puppet on a String 1967 (japp, hon tävlade för Storbritannien och hon vann), min familj måste ha hatat den här låten när jag växte upp. Jag spelade den om och om igen...
Sverige finns faktiskt med på min lista i form av sitt bidrag 1968. I all sin underbara töntighet så är Claes-Göran Hederströms Det Börjar Verka Kärlek, Banne Mej det bästa bidraget vi någonsin har tävlat med enligt mig.
Oh, 1971 gav oss en låt som människor som förfestar hemma hos mig tvingas höra på minst en gång. Monacos Severine framför den svängiga visan Un Banc, Un Arbre, Une Rue.
Luxemburg, 1972, Vicky Leandros sjunger Après toi, mums.
1973 och ännu en låt som tävlat för Luxemburg. Den här gången är det Anne-Marie David som sjunger så att nackhåren reser sig, låten heter Tu te reconnaîtras.
L'oiseau et l'enfant är ett sant mästerverk, en visjuvel även utanför eurovisionsramen. Den gav Frankrike segern 1977 och introducerade mig för Marie Myriams röst.
1979...Hallelujah...Gali Atari and Milk & Honey...mums
Telex album gick varmt hemma hos min mamma och mig sommaren 1980, den här låten borde ha vunnit.
1983 ger oss två låtar som jag älskar. Dels vinnaren Corinne Hermès som tävlade för Luxemburg med låten Si la Vie Est Cadeau och dels Isreals bidrag som introducerade mig för Ofra Haza (låten heter Chai).
Belgien gav mig nästa bloss i mitt eurovisionsfyrverkeri i form av Sandra Kim med den livsbejakande låten J'aime la vie (1986).
Shir Habatlanim från 1987 års upplaga av tävlingen är en favorit i kategorin så fånig att den är helt oemotståndlig...
Sist, men inte minst ger jag er 80-talets bästa schlagerballad... Schweiz, Celine Dion och Ne Partez Pas Sans Moi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar