Jag vill slå ett slag för en serie som jag finner helt underbar - John from Cincinatti.
Det är inte helt enkelt att förklara handlingen men väldigt kortfattad så är det surf noir möter övernaturliga händelser med en kristusliknande (?) gestalt som katalysator. Serien är välskriven, välspelad med en mängd mindre roller som alla verkar vara viktiga för att föra det hela framåt.
Sju avsnitt in i första säsongen kan jag fortfarande känna mig förbryllad över vad som händer och hur det som händer egentligen hänger ihop. Denna min förvirring tolkar jag personligen som ett bevis på hur bra serien är samt att ingenting är såsom man förväntar sig att det borde vara i en teveserie.
2007/07/25
2007/07/24
Farväl cykelsporten.
Jag ser rubriken på DRs hemsida och jag märker att jag slutar andas. Tårarna är på väg att ta sig fram men jag stålsätter mig och klickar mig vidare till själva notisen. Allt snurrar och jag vill skrika. Istället sitter jag helt tyst och stilla i några minuter innan jag inser att nu är det slut. Nu har det gått så långt att inte ens jag kan komma med överslätande kommentarer eller uppbåda ett uns av optimism längre.
Så ikväll tar jag farväl av en idrott som jag har levt med under många år nu. Jag raderar alla cykellänkar jag har i mitt bokmärkesfält, jag ska lägga mina cykeltidningar i pappersåtervinningen imorgon. Visst känns det vemodigt, visst kommer det komma stunder av saknad men jag är inte beredd att försöka bevara den här relationen. Priset är för högt för att jag ska vara beredd att betala det. Den känslomässiga berg och dalbanan jag utsätts för varje gång en älskad cyklist lämnar ett positivt prov är alltför slitsam.
Så farväl landsvägscyklingen. Vi har haft många fantastiska år och jag bär med mig många fina minnen, men det är dags för oss att gå skilda vägar.
Så ikväll tar jag farväl av en idrott som jag har levt med under många år nu. Jag raderar alla cykellänkar jag har i mitt bokmärkesfält, jag ska lägga mina cykeltidningar i pappersåtervinningen imorgon. Visst känns det vemodigt, visst kommer det komma stunder av saknad men jag är inte beredd att försöka bevara den här relationen. Priset är för högt för att jag ska vara beredd att betala det. Den känslomässiga berg och dalbanan jag utsätts för varje gång en älskad cyklist lämnar ett positivt prov är alltför slitsam.
Så farväl landsvägscyklingen. Vi har haft många fantastiska år och jag bär med mig många fina minnen, men det är dags för oss att gå skilda vägar.
2007/07/16
Tour de France - Etapp 8
Först och främst en stor fanfar och mycket jubel för Michael "Kyllingen" Rasmussen! Inte nog med att han vann dagens klätteräventyr i alperna och tog ledningen i bergspristävlingen utan han erövrade även den gula ledartröjan för första gången i sin karriär. I saning en bedrift värd att hyllas för, så grattis!
För mig personligen är det dock två saker jag kommer ta med mig från dagens etapp. Den första är att Rodgers tvingades bryta tävlingen efter en vurpa där han ådrog sig skador. det här är ytterst sorgligt eftersom australiensaren var i fin form och såg ut att ha goda möjligheter att avancera i tävlingen om den gula tröjan.
Det andra minnet jag bär med mig är betydligt gladare. Iban Mayo cyklade som en gud och kom tvåa på etappen (2 minuter och 47 sekunder efter Rasmussen) - det är underbart att se honom i så fin form igen. De senaste åren har jag suttit och hoppats på Mayo i tävlingen och brutalt fått mina drömmar krossade. Nu håller jag dock tummarna för den sege lille basken och hoppas på att han minst hamnar bland de tio främsta till slut. Go Mayo!
För mig personligen är det dock två saker jag kommer ta med mig från dagens etapp. Den första är att Rodgers tvingades bryta tävlingen efter en vurpa där han ådrog sig skador. det här är ytterst sorgligt eftersom australiensaren var i fin form och såg ut att ha goda möjligheter att avancera i tävlingen om den gula tröjan.
Det andra minnet jag bär med mig är betydligt gladare. Iban Mayo cyklade som en gud och kom tvåa på etappen (2 minuter och 47 sekunder efter Rasmussen) - det är underbart att se honom i så fin form igen. De senaste åren har jag suttit och hoppats på Mayo i tävlingen och brutalt fått mina drömmar krossade. Nu håller jag dock tummarna för den sege lille basken och hoppas på att han minst hamnar bland de tio främsta till slut. Go Mayo!
Tri Nations All Blacks - Springboks
Matchdatum: 14 juli 2007
plats: Jade Stadium, Christchurch (vilket förövrigt är ett himla tufft namn på en ort)
Den här matchen var verkligen en jämn kamp om territorium och bollinnehav ända fram till den 68e minuten. Fram till dess var alla poäng som gjordes resultat av straffsparkar, All Blacks hade tolv poäng och Springboks sex.
Men så skedde det, All Blacks gjorde sin första try i 68e minuten och satte elegant sin därpå följande conversion. Sedan följde ännu en try och conversion tämligen raskt för All Blacks och man ledde med 26 poäng mot 6 när det återstod mindre än tio minuter av matchen. De sista poängen tog Blacks i injury time efter en lång kamp mellan de bägge lagen om att få kontroll över bollen och ta poäng.
Slutresultatet blev 33 - 6, vilket på intet vis ska ses som att ett lag dominerade det andra. Boks var överlägsna när det gällde att vinna bollen i scrums, Pienaar skötte sin uppgift som halfback alldeles lysande och laget spelade över lag ett bra spel såväl offensivt som defensivt. Jag medger att jag suckade djupt några minuter in i andra halvan av matchen när Pedrie Wannenburg skickades ut till the sin bin. Samma/motsvarande sak har skett i Boks två senaste matcher och det är i det skedet motståndarna har lyckats göra det avgörande målet som vänder matchen. Så skedde inte den här gången utan Boks försvarade sig eminent under de tio minuter man var en man mindre på plan.
Jag vill även lyfta fram några eminenta spelarprestationer hos All Blacks, Muliaina och So'oialo spelade verkligen helt underbart.
Nu återstår det bara en match i årets Tri Nations, den spelas på lördag mellan All Blacks och Wallabies. Spänningen är olidlig eftersom de bägge lagen har lika många poäng i tabellen och slutsegern i turneringen alltså är öppen. För Springboks är dock äventyret över och allt som återstår är att hoppas att de vinner betydligt mer i årets world cup-spel.
plats: Jade Stadium, Christchurch (vilket förövrigt är ett himla tufft namn på en ort)
Den här matchen var verkligen en jämn kamp om territorium och bollinnehav ända fram till den 68e minuten. Fram till dess var alla poäng som gjordes resultat av straffsparkar, All Blacks hade tolv poäng och Springboks sex.
Men så skedde det, All Blacks gjorde sin första try i 68e minuten och satte elegant sin därpå följande conversion. Sedan följde ännu en try och conversion tämligen raskt för All Blacks och man ledde med 26 poäng mot 6 när det återstod mindre än tio minuter av matchen. De sista poängen tog Blacks i injury time efter en lång kamp mellan de bägge lagen om att få kontroll över bollen och ta poäng.
Slutresultatet blev 33 - 6, vilket på intet vis ska ses som att ett lag dominerade det andra. Boks var överlägsna när det gällde att vinna bollen i scrums, Pienaar skötte sin uppgift som halfback alldeles lysande och laget spelade över lag ett bra spel såväl offensivt som defensivt. Jag medger att jag suckade djupt några minuter in i andra halvan av matchen när Pedrie Wannenburg skickades ut till the sin bin. Samma/motsvarande sak har skett i Boks två senaste matcher och det är i det skedet motståndarna har lyckats göra det avgörande målet som vänder matchen. Så skedde inte den här gången utan Boks försvarade sig eminent under de tio minuter man var en man mindre på plan.
Jag vill även lyfta fram några eminenta spelarprestationer hos All Blacks, Muliaina och So'oialo spelade verkligen helt underbart.
Nu återstår det bara en match i årets Tri Nations, den spelas på lördag mellan All Blacks och Wallabies. Spänningen är olidlig eftersom de bägge lagen har lika många poäng i tabellen och slutsegern i turneringen alltså är öppen. För Springboks är dock äventyret över och allt som återstår är att hoppas att de vinner betydligt mer i årets world cup-spel.
2007/07/15
Vägen till helvetet...
...är kantad av goda intentioner. Ett ordspråk jag hört mången gång och finner ytterst sanningsenligt. Efter att i afton ha diskuterat lagstiftning, människosyn och andra liknande ting drog jag så en slutsats. Jag ska sluta ha goda intentioner!
Beslut och regler baserade på dylika sentiment utgår nästan alltid från ett ovanfrån perspektiv där den handlande parten vill vara snäll mot den i underläge. Med en sådan utgångspunkt kan inte slutresultatet bli bra. Om man inte vågar se alla människor som verkligt jämlika med en själv så är handlingen/lagstiftningen/regeln endast patroniserande mot den/dem man säger sig vilja hjälpa/skydda.
Så låt oss lämna de goda intentionerna på soptippen där de hör hemma. Låt oss istället försöka se varandra som jämlika individer när vi fattar beslut om hur vi ska handla eller vilka regler som ska gälla. Om vi lyckas med det kanske vi slipper vår kollektiva promenad mot platsen i ordspråket...
Beslut och regler baserade på dylika sentiment utgår nästan alltid från ett ovanfrån perspektiv där den handlande parten vill vara snäll mot den i underläge. Med en sådan utgångspunkt kan inte slutresultatet bli bra. Om man inte vågar se alla människor som verkligt jämlika med en själv så är handlingen/lagstiftningen/regeln endast patroniserande mot den/dem man säger sig vilja hjälpa/skydda.
Så låt oss lämna de goda intentionerna på soptippen där de hör hemma. Låt oss istället försöka se varandra som jämlika individer när vi fattar beslut om hur vi ska handla eller vilka regler som ska gälla. Om vi lyckas med det kanske vi slipper vår kollektiva promenad mot platsen i ordspråket...
2007/07/12
Tri Nations Wallabies - Springboks
Matchen spelades 070707 i Sydney.
Inledningen var magisk, redan efter sju minuter ledde Boks med 14 poäng efter att ha gjort två tries. I synnerhet deras andra try var magisk, Breyton Paulse lyckades ta bollen i en passning mellan två australiensiska spelarna och sprang sedan obehindrad de 50 meterna fram till the in goal area.
Hade jag inte av misstag fått reda på matchresultatet i förväg hade jag jublat. Istället fick jag en stor iskall klump i min mage, jag visste att från den sjunde minuten skulle matchen bara gå utför. Boks fortsatte spela bra men de sista tjugo minuterna av första halvlek blev de krossade av Wallabies.
Slakten fortsatte även i andra halvlek. Först tjugo minuter in vände det och Springboks vann åter lite mark och förde spelet lite mer. Dessvärre gjorde de inga mer poäng och det hela slutade med 25 - 17.
Så nu leder Wallabies årets Tri nations och Springboks ligger sist. En match återstår för Boks men jag anar redan nu att det kommer att gå åt skogen. Jag hoppas givetvis på seger men jag är väl medveten om att allt talar emot det. De spelar på bortaplan (i Nya Zealand), de kommer inte att skicka sina bästa spelare eftersom de vill prova vilka spelare som kan tänkas platsa i laget under världscupen senare i år. Så jag suckar en smula och drömmer om en seger i nästa match.
Inledningen var magisk, redan efter sju minuter ledde Boks med 14 poäng efter att ha gjort två tries. I synnerhet deras andra try var magisk, Breyton Paulse lyckades ta bollen i en passning mellan två australiensiska spelarna och sprang sedan obehindrad de 50 meterna fram till the in goal area.
Hade jag inte av misstag fått reda på matchresultatet i förväg hade jag jublat. Istället fick jag en stor iskall klump i min mage, jag visste att från den sjunde minuten skulle matchen bara gå utför. Boks fortsatte spela bra men de sista tjugo minuterna av första halvlek blev de krossade av Wallabies.
Slakten fortsatte även i andra halvlek. Först tjugo minuter in vände det och Springboks vann åter lite mark och förde spelet lite mer. Dessvärre gjorde de inga mer poäng och det hela slutade med 25 - 17.
Så nu leder Wallabies årets Tri nations och Springboks ligger sist. En match återstår för Boks men jag anar redan nu att det kommer att gå åt skogen. Jag hoppas givetvis på seger men jag är väl medveten om att allt talar emot det. De spelar på bortaplan (i Nya Zealand), de kommer inte att skicka sina bästa spelare eftersom de vill prova vilka spelare som kan tänkas platsa i laget under världscupen senare i år. Så jag suckar en smula och drömmer om en seger i nästa match.
2007/07/10
Tour de France - Etapp 3
Dagens etapp utvecklades på ett vis som medförde att det hela påminde om gamla tiders ketchupflaskor i glas. Först hände det ingenting i ungefär 235,5 kilometer men sedan hände allt under en kilometer.
Från starten i Waregem ända till den sista kilometern inne i Compèigne var behållningen till stor del det vackra landskapet som passerades. Det enda som bröt av lite var när den ursprungliga utbrytningen bestående av Ladagnous och Vogondy fick sällskap av Willems och Augé - det medförde ny kraft och en tempoökning som medförde att utbrytningen faktiskt höll ända fram till den sista kilometern.
Vid den punkten gav dock ketchupflaskan med sig och en vild jakt efter vinsten tog vid. Som om han vore skjuten ur en kanon trampade Cancellara på febrilt och höll hela vägen fram till mållinjen. Spurtarna i fältet kämpade febrilt för att komma förbi men den lille schweizaren tog elegant hem segern. Så ännu en gång har jag nöjet att säga grattis Cancellara och grattis CSC!
Från starten i Waregem ända till den sista kilometern inne i Compèigne var behållningen till stor del det vackra landskapet som passerades. Det enda som bröt av lite var när den ursprungliga utbrytningen bestående av Ladagnous och Vogondy fick sällskap av Willems och Augé - det medförde ny kraft och en tempoökning som medförde att utbrytningen faktiskt höll ända fram till den sista kilometern.
Vid den punkten gav dock ketchupflaskan med sig och en vild jakt efter vinsten tog vid. Som om han vore skjuten ur en kanon trampade Cancellara på febrilt och höll hela vägen fram till mållinjen. Spurtarna i fältet kämpade febrilt för att komma förbi men den lille schweizaren tog elegant hem segern. Så ännu en gång har jag nöjet att säga grattis Cancellara och grattis CSC!
Tri Nations Wallabies - All Blacks
Den 30e juni var det så dags för den tredje matchen i årets upplaga av Tri Nations. Platsen för spektaklet var Melbournes cricketarena och lagen som skulle mötas var the Wallabies (Australien) mot All Blacks (Nya Zealand).
Min förväntning inför det hela var skyhög när jag nu idag äntligen hade möjlighet att se matchen och jag blev inte besviken. Kampen som utspelade sig på planen var magnifik med stenhård kamp om varje meter. All Blacks hade visserligen inte så stort bollinnehav som jag önskade mig men deras försvar medförde att australiensarna inte tog sig någonstans trots att de hade bollen. När det blåstes av för halvtid så ledde All Blacks med fem poäng och jag kände mig hoppfull inför andra halvleken...
Efter paus förändrades dock det hela och då en av All Blacks spelare sändes ut till the sin bin grusades mitt hopp. Wallabies passade på att göra ett try goal och med det var matchen öde beseglat. Trots tappra försök de sista tio minuterna så lyckades inte Nya Zealand komma tillbaka och Australien tog hem segern med 20 poäng mot 15.
Under matchens gång insåg jag även att jag har drabbats i en rugbyförälskelse - jag är helt betuttad i So'oialo. Vilken man, vilken spelare!
Den uppmärksamme läsaren kanske finner det märkligt att jag verkar hålla på All Blacks med tanke på att jag var en fanatisk Springboksanhängare i mitt senaste rugby inlägg. Jag vill därför klargöra hur min hjärna fungerar i det här fallet. Springboks har en alldeles särskild plats i mitt rugbyhjärta men om jag inte får se dem spela så är det All Blacks jag allra helst tittar på då jag finner dem nästan lika tuffa som mina sydafrikaner.
2007/07/08
Tour de France - Prolog och etapp ett
Så var det dags igen. Åter ger sig den månghövdade ormen ut på sin treveckors tramptur genom den franska sommarnaturen och åter förvandlas jag till en asocial galning som är som fasttejpad framför teveapparaten.
Gårdagens prolog erbjöd vackert väder, tider som föreföll omöjliga att slå men som slogs samt en massa hurrande publik. Vinnaren blev den lille schweizaren Fabian Cancellara som avverkade de 7,9 kilometrarna på den imponerande tiden 8 minuter och 50 sekunder.
Dagens etapp från London till Canterbury vanns mästerligt av Robbie Mc Ewen i en rafflande spurt. Detta trots att han lite mer än 20 kilometer från målet var inblandad i en vurpa och var tvungen att köra ifatt klungan samt ta sig förbi den, ytterst imponernade.
Gårdagens prolog erbjöd vackert väder, tider som föreföll omöjliga att slå men som slogs samt en massa hurrande publik. Vinnaren blev den lille schweizaren Fabian Cancellara som avverkade de 7,9 kilometrarna på den imponerande tiden 8 minuter och 50 sekunder.
Dagens etapp från London till Canterbury vanns mästerligt av Robbie Mc Ewen i en rafflande spurt. Detta trots att han lite mer än 20 kilometer från målet var inblandad i en vurpa och var tvungen att köra ifatt klungan samt ta sig förbi den, ytterst imponernade.
Badsemester vid Östersjön.
Semester, ett ord som jag inte riktigt vet om just jag får använda med tanke på hur lite jag gör i min vardag. Men om vi kan tänka oss att semester i det här fallet är en term som täcker in att jag a, befinner mig på annan ort samt b, jag lagar inte maten - då är jag på semester.
Utanför ser jag asfalt, en bergknalle och lite träd. Ljudet som mest frekvent förekommer är det av regndroppar som faller på balkongräcket i lättmetall.
Login jag erhåller är till utmärkt trots att radioapparaten har blivit galen och inte längre tar in någon kanal. Kosten är utsökt! Sedan i torsdags har jag hunnit avnjuta isterband, blodpudding, rotmos med fläskkorv samt idag pannbiff med sås, potatis och rikligt med lingon. Mums.
Den riktigt stora behållningen är dock, i mitt tycke, badkaret. Jag hade helt glömt bort att min moder nämnt förekomsten av badmöjlighet i lägenheten... Så nu ligger jag mest och plaskar i behagligt tempererat vatten - som sig bör på en semester. Allt som saknas är cyklop och snorkel så är lyckan fullkomlig.
Utanför ser jag asfalt, en bergknalle och lite träd. Ljudet som mest frekvent förekommer är det av regndroppar som faller på balkongräcket i lättmetall.
Login jag erhåller är till utmärkt trots att radioapparaten har blivit galen och inte längre tar in någon kanal. Kosten är utsökt! Sedan i torsdags har jag hunnit avnjuta isterband, blodpudding, rotmos med fläskkorv samt idag pannbiff med sås, potatis och rikligt med lingon. Mums.
Den riktigt stora behållningen är dock, i mitt tycke, badkaret. Jag hade helt glömt bort att min moder nämnt förekomsten av badmöjlighet i lägenheten... Så nu ligger jag mest och plaskar i behagligt tempererat vatten - som sig bör på en semester. Allt som saknas är cyklop och snorkel så är lyckan fullkomlig.
2007/07/04
Skräpkultur när det är som bäst II
Tänk dig en teveserie med följande komponenter:
Vasselin lins
Horder av unga, vältränade, halvnakna män som flirtar och har sex med varandra.
En stor mängd lättklädda, unga, vältränade kvinnor som hånglar med varandra.
En ö i tropikerna (i verkligheten är det inspelad i Kanada).
En religion som kallas Tresum.
Trollkraft, besvärjelser och maktkamp mellan olika skolor inom Tresum.
Spöken.
Ja, det här sammanfattar ganska bra innehållet i teveserien "Dante's Cove". Det är som en blandning mellan estetiken i en dagsåpa korsad med innehållet i lightskräckböcker av mindre hög kvalitet...Och de lyckas perfekt! Det går inte att motstå serien utan man sugs rätt in i den tunna handlingen. Ett måste för varje älskare att skräpkultur. Jag måste dock varna - om du mår dåligt av att se män nakna tillsammans så ska du inte titta på "Dante's Cove"! Scenerna är dock smakfullt utförda...
Vasselin lins
Horder av unga, vältränade, halvnakna män som flirtar och har sex med varandra.
En stor mängd lättklädda, unga, vältränade kvinnor som hånglar med varandra.
En ö i tropikerna (i verkligheten är det inspelad i Kanada).
En religion som kallas Tresum.
Trollkraft, besvärjelser och maktkamp mellan olika skolor inom Tresum.
Spöken.
Ja, det här sammanfattar ganska bra innehållet i teveserien "Dante's Cove". Det är som en blandning mellan estetiken i en dagsåpa korsad med innehållet i lightskräckböcker av mindre hög kvalitet...Och de lyckas perfekt! Det går inte att motstå serien utan man sugs rätt in i den tunna handlingen. Ett måste för varje älskare att skräpkultur. Jag måste dock varna - om du mår dåligt av att se män nakna tillsammans så ska du inte titta på "Dante's Cove"! Scenerna är dock smakfullt utförda...
Skräpkultur när det är som bäst I
Igår hände så något ovanligt. Jag begav mig till biografen för att se en actionrulle. "Die Hard 4.0" närmare bestämt (kan någon förklara vad det var för fel på originaltiteln "Live Free or Die Hard"?). Den visade sig vara precis vad doktorn ordinerade - två timmar onda skurkar, stora explosioner, skottlossning, slagsmål och helt galna stunts. Att Kevin Smith dessutom har en roll som en fet hacker som bor i sin mammas källare var en stor extrabonus...
Filmen ligger precis i brytpunkten mellan en dålig bra film och en riktigt bra dålig film. Själv är jag svag för dåliga filmer så jag tvekar inte att ge rullen fyra explosioner (på en femgradig skala) i betyg. Jag minns inte när jag skrattade så mycket på bio senast, och handen på hjärtat, en actionfilm är inte bra om den inte erbjuder skratt åt publiken. Det enda jag är besviken på är att McCLane (Bruce Willis) varken bär vit t-tröja eller vitt linne i filmen...
Filmen ligger precis i brytpunkten mellan en dålig bra film och en riktigt bra dålig film. Själv är jag svag för dåliga filmer så jag tvekar inte att ge rullen fyra explosioner (på en femgradig skala) i betyg. Jag minns inte när jag skrattade så mycket på bio senast, och handen på hjärtat, en actionfilm är inte bra om den inte erbjuder skratt åt publiken. Det enda jag är besviken på är att McCLane (Bruce Willis) varken bär vit t-tröja eller vitt linne i filmen...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)